Kroppen gör ont och paniken har börjat komma tbx.. Ogillar tankarna just nu, men... Är det såhär det kommer va (?) usch vill inte ens ha den tanken men efter mer än 5 års smärta börjar man undra.
Visst jag har blivit mycket bättre, väldigt mycket bättre men bakslag kan va bland det jobbigaste. När allt flyter på och man är glad att slippa tänka på smärtan och fundera om man verkligen kommer orka utan att må piss dåligt efteråt och sen slår det till och all energi försvinner, kroppen säger ifrån och smärtan höjs ngt extremt.
När tårarna är nära, leendet är långt borta och man måste anstränga sig extra för att klara av dagen och all press runt om en. Ibland blir det för mycket och just nu är det så det är.
Vill ha min energi tillbaka, glädjen, orken och viljan..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar